En solig söndagspremiär

Seriepremiär mot Järla efter en konstig vår med märkliga omständigheter.
Vi startar matchen extremt skakigt efter ändå helt godkända träningsmatcher. Vi får den planhalva där solen skjuter oss i ögonen och vi hamnar fel; på fel sida om våra motståndare, feltajmade, med fel inställning och får därmed också ett mål emot oss. Men det känns ändå okej! Vi rycker upp oss och inte långt där efter slår Joline en lång vrist 10meter in på deras planhalva från mittlinjen, Järlas målvakt är definitivt inte beredd på den, den flyger över huvudet på henne och nätet rasslar. 1-1!

I halvtid byter vi uppställning och försöker oss på en mer central spelstil, men väl ute på plan får vi inte till det och vi glider snarare isär varandra istället för närmre. Vi tappar fokus och får också 2 ytterligare mål emot oss. Vi ställer tillbaka om till ursprunglig speluppställning men nu är det tungt och vi vill mest bara överleva matchen för att ladda inför nästa. Vi förlorar med 3-1 men tappar inte hakorna för det, det är sånt som händer.

Järla har ett återkommande tema i matchen med barnsliga glåpord och med fula knuffar i ryggen när irritation uppstår och dessvärre får ett av vårat fantastiska nyförvärv Josephin Källerudd bäras av planen med en fruktansvärt otäck knäskada efter en tackling i ryggen. Vi kommer vara med henne hela vägen genom hennes rehabilitering och hon kommer komma tillbaka starkare än innan. Heja dig Josse!

Vi tackar sedvanligt domare, publik och motståndare för matchen.

Skrivet av 

Rebecca Beacock