Referat: Västerhaninge dam - Långholmen FC

Sista helgen i augusti och damerna är redo för säsongens tredje match. Det ser bra ut på uppvärmningen, vi är laddade och det märks även under matchens första 15 minuter att vi dominerar; vi spelar oss fram genom välplanerat triangelspel, vi lägger djupledsbollar på kanterna där yttermittfältarna flyger fram. Långholmen FC har inte en chans just nu. Det ser helt enkelt riktigt bra ut, men efter ett litet tag är det som att orken tryter och vi tappar stinget lite. Vi spelar fortfarande ett offensivt spel men vi är inte längre först på boll, vi vinner inte längre närkamper och efter ett missförstånd vid inspark vinner Långholmen bollen och får sitt enda skott på mål under matchens gång. 1-0. Surt sa räven (Ove) när Västerhaninge spelar boll på motståndarnas planhalva ungefär 80% av tiden.
I halvlek pratar vi tillsammans om att vi vet att vi kan och orkar mer; vi är mycket bättre än såhär. Prat om att fortsätta skapa ytor för varandra och spela enkelt är ofta ett återkommande tema i vårat matchsnack och även så denna gång instämmer samtliga i att det är vad vi behöver göra.
Återigen har vi en sylvass start i andra halvlek och allt klaffar förutom det faktum att vi tycks lägga vartenda skott i antingen ribba eller stolpe (bänken tappade tillslut räkning på hur många gånger bollen tog i motståndarmålets ram). Vi nöter på, vi pressar, vi försöker spela fram bollen, byta kant, vinna närstrider och alltid vara först i alla situationer, men något hindrar oss från att nå hela vägen fram.
Vi förlorar en tippad vinst, och i och med årets enkelserie kommer vi inte få möjlighet till revansch, men vi går och vi kommer igen.

TACK till Långholmen FC, domare samt publik!

Skrivet av 
Rebecca Beacock